Studieresa till Frankrike: habitat participatif

I början av oktober ordnade Equality Living en studieresa till Frankrike för att studera det nya fenomenet Habitat Participatif.

Fokus för resan var att förklara vad egenproducerade bostäder är, bevisa vad en kommun kan vinna på att främja sådana projekt genom att underlätta för egenproducerade bostäder. 

Målet med resan var att alla deltagarna skulle med egna ögon kunna bedöma kvaliteten i ett urval av egenproduktionsprojekt, inse deras påverkan på stadsutvecklingen och diskutera processen med de boende för att förstå hur liknande projekt kan bli en naturlig del av den svenska framtida stadsutvecklingen.

Projekten visade sig vara ett utmärkt bidrag till stadsutvecklingen och resan som blev mycket uppskattad gav deltagarna en djupare insikt i frågan för att kunna implementera den i Storstockholms kommuner.

Bakgrund

Idag ser vi både ett ökat antal osålda nya bostäder och minskad bostadsproduktion, samtidigt som vi har ett skriande stort behov av bostäder.  Situationen är komplex och kräver åtgärder på flera nivåer. Nya vägar framåt behövs, och en av dem kan vara att låta medborgarna själva producera sina bostäder.

Modellen eller organisationsform för planering och genomförande av ett byggprojekt, vanligen ett bostadsprojekt, är ännu ganska oprövad här i Sverige men används mer frekvent i andra länder, till exempel i Tyskland med Baugemeinschaft sedan cirka 40 år och även nyligen i Frankrike där en lagändring 2014 möjliggjorde att ett stort antal projekt har kunnat genomföras. Även Finland har sedan några år tillbaka utvecklat en modell för medborgarnas egenproducerade bostäder.

Fenomenet är känt i Frankrike under samlingsnamnet Habitat Participatif och det finns idag ett stort antal projekt, aktörer samt olika modeller för sådan projektutveckling.

Syftet med resan var att visa att egenproducerade bostäder har en naturlig roll i bostadsförsörjning och stadsutveckling även i svenska kommuner.

Varför egenproducerade bostäder?

Egenproducerade bostäder kan bidra till att möta bostadsförsörjningskravet och efterfrågan från invånare med särskilda önskemål när det gäller hur och var de vill bo. Det möjliggör att få igång bostadsprojekt på platser där det saknas förutsättningar från kommersiella byggaktörer.

Finansieringsmodellen där det inte finns något avkastningskrav från en extern aktör innebär att kostnaderna kan hållas nere. Den byggande föreningen avgör själv vilka kvaliteter som efterfrågas i förhållande till kostnaden. Boendekostnaden kopplas till produktionskostnader och inte till marknadspriset.

I Frankrike framhålls också att föreningar för egenproducerade bostäder genom sitt

engagemang bidrar till social stabilitet i stadsdelen, och att modellen

resulterar i en eftersträvad småskalig variation och mer spännande arkitektur.

Erfarenheten är också att människor som engagerar sig i brukarinitierade byggprojekt är angelägna om en hållbar livsstil och ställer höga krav på miljöhänsyn i materialval och

energilösningar.

Brukarinitierade byggprojekt som syftar till att skapa egenproducerade bostäder förväntas få en högre acceptans i sin närmiljö. Planläggningsprocess kan bli enklare för områden som annars kan bli svåra att förtäta på grund av det lokala motståndet. Metoden kan således utgöra ett viktigt verktyg för kommuner för att uppnå sitt bostadsförsörjningsmål.

Frankrike och Sverige har nyligen förnyat sitt partnerskapsavtal med ett nytt fokus på den inkluderande staden. Dialogen med medborgarna och stöd till medborgarinitiativ utgör startpunkten för rörelsen mot egenproducerade bostäder.