Studieresa till Frankrike - Habitat Participatif

I början av oktober 2019 ordnade EQ Living en studieresa till Frankrike för att studera det nya fenomenet Habitat Participatif. Fokus för resan var att förklara vad egenproducerade bostäder är och att visa vad en kommun kan vinna på att främja sådana projekt.

Målet med resan var att alla deltagare med egna ögon skulle få se och bedöma kvaliteten i ett urval av egenproduktionsprojekt. Vi ville visa på egenproduktionens påverkan på stadsutvecklingen och diskutera processen med de boende för att förstå hur liknande projekt kan bli en naturlig del av den svenska framtida stadsutvecklingen.

Resan var uppskattad av deltagarna som fick med sig en djupare insikt i hur projekten bidrog till stadsutvecklingen, och i hur modellen skulle kunna implementeras i Storstockholms kommuner, med sig hem.

 

Bakgrund

Idag ser vi både ett ökat antal osålda nya bostäder och minskad bostadsproduktion, samtidigt som vi har ett skriande behov av bostäder.  Situationen är komplex och kräver åtgärder på flera nivåer. Nya vägar framåt behövs, och en av dem kan vara att låta medborgarna själva producera sina bostäder.

Egenproduktion av bostäder som modell och organisationsform är ännu ganska oprövad i Sverige, men används mer frekvent i andra länder.

I Tyskland är modellen väletablerad sedan cirka fyrtio år genom Baugemeinshaften. I Frankrike finns samma modell under samlingsnamnet Habitat Participatif. Även Finland har sedan några år tillbaka utvecklat en modell för medborgarnas egenproducerade bostäder.

 

Varför egenproducerade bostäder?

Egenproducerade bostäder kan bidra till att möta bostadsförsörjningskravet och efterfrågan från invånare med särskilda önskemål när det gäller hur och var de vill bo. Det möjliggör att få igång bostadsprojekt på platser där det saknas förutsättningar från kommersiella byggaktörer.

Finansieringsmodellen där det inte finns något avkastningskrav från en extern aktör innebär att kostnaderna kan hållas nere. Den byggande föreningen avgör själv vilka kvaliteter som efterfrågas i förhållande till kostnaden. Boendekostnaden kopplas till produktionskostnader och inte till marknadspriset.

I Frankrike framhålls också att föreningar för egenproducerade bostäder genom sitt engagemang bidrar till social stabilitet i stadsdelen, och att modellen resulterar i en eftersträvad småskalig variation och mer spännande arkitektur.

Erfarenheten är också att människor som engagerar sig i brukarinitierade byggprojekt är angelägna om en hållbar livsstil och ställer höga krav på miljöhänsyn i materialval och energilösningar.

Brukarinitierade byggprojekt som syftar till att skapa egenproducerade bostäder förväntas få en högre acceptans i sin närmiljö. Planläggningsprocessen kan bli enklare för områden som annars kan bli svåra att förtäta på grund av det lokala motståndet. Metoden kan alltså utgöra ett viktigt verktyg för kommuner för att uppnå sitt bostadsförsörjningsmål.

Frankrike och Sverige har nyligen förnyat sitt partnerskapsavtal med ett nytt fokus på den inkluderande staden. Dialogen med medborgarna och stöd till medborgarinitiativ utgör startpunkten för rörelsen mot egenproducerade bostäder.